Alice Tegnér-bloggen
Alice Tegnér (1864–1943) är en av våra mest folkkära tonsättare när det gäller sånger för barn och unga.
Under mer än hundra år från hennes första publiceringar har flera generationer av barn i Sverige hunnit möta hennes sånger i skola och hem, och nypubliceringar av hennes barnvisor öppnar ständigt hennes visskatt för nya årskullar.
Den 18 september har Opus Norden konsert med Alice Tegnér tema. Läs mer och boka biljetter här!
Allsångskonsert - Maskerad - Artister - Tårtkalas med Alice tegnér-tema
Del 14
Slutord
I ovanstående blogginlägg har vi tittat litet på Alice Tegnérs liv och gärning.
Den litteratur som finns att tillgå om Alice Tegnér och hennes komponerande är förhållandevis begränsad – till verk som kan nämnas hör framför allt Stina Palmborgs biografi från 1945, Lennart Reimers avhandling om Alice Tegnérs barnvisor från 1983 och Alice Tegnér-sällskapets antologi från 2014: ”Alice Tegnér – Musikskapare” (inkluderar CD-skiva).
Vid Opus Nordens allsångskonsert med Alice Tegnér-tema den 18:e september kommer Alice Tegnérs visor att framföras på Danderyds-gården av en ny generation barn och unga. Både välkända och mindre kända melodier står på programmet!
Välkomna att lyssna och delta vid detta tillfälle! Vi hoppas att bloggen om Alice Tegnér har inspirerat till vidare läsning och fördjupad lyssning till hennes musik!
Helene Eriksson 2021
Helene Eriksson är redaktör för AliceTegnér-bloggen
klicka på bilden och läs mer om Helene
******
Del 13
Rörelseelement i Alice Tegnérs barnvisor
Lennart Reimers har i sin avhandling om Alice Tegnérs barnvisor kategoriserat alla de Tegnér-visor som han påträffat (se ovan) – och han har därtill analyserat och jämfört visorna ur olika perspektiv.
I samband med detta har han noterat rörelsemotiv i Alice Tegnérs musik, vilka han har uppställt i nedanstående mycket läsvärda lista, som här återges i fullständig form!
Det pågår i A.T:s barnvisevärld
- ett fantastiskt snurrade, roterande, ringlande och dansande
- ett seglande, blåsande, stormandeflygande och farande
- ett fallande och nigande
- ett pendlande, ridande, gumpande, skumpande, svängande, gungande och vaggande
- ett skakande, törnande och ”tulande” (=träla, slita)
- ett smygande, tassande, trippande, klivande, stigande, gångande, vandrande, marscherande, springande, hoppande, sprattlande, stampande, trampande och klampande
- ett slående, spelande, sopande, roende, sträckande, och jagande
- ett bakande, dukande, strykande och plaskande
- ett stångande, nickande, viftande vippande, noppande, skrattande, buande,
- ett suckande, putade, tisslande och tasslande,
- ett frågande, dialogiserande och minspelande.
Kort sagt ett ständigt LEKANDE. (!)
Referens:
Reimers, L. (1983) Alice Tegnérs barnvisor
Blogg av Helene Eriksson 211001
Del 12
Något om folkmusikaliska drag i Alice Tegnérs barnvisor
Alice Tegnérs barndom kretsade på många sätt kring musik – hon var ständigt musikaliskt aktiv och mötte under uppväxten musik från olika genrer.
Alice Tegnér tog under barndomen pianolektioner framför allt hos två lärare, som under denna tid var relativt kända som tonsättare. Båda dessa tog i sina visor och romanser fasta på element ur svensk folkton, såväl när det gällde rytm som melodik. (Reimers, 1983.)
Finns det då några liknande folkmusikaliska drag i Alice Tegnérs egen musik?
Marie Länne Persson är bl.a. folkmusiker och kompositör och har tittat närmare på Alice Tegnérs visor i relation till folklig musik. Hon menar att det står utom all tvivel att Alice Tegnérs musikaliska produktion har influenser från folklig musik (Persson, 2014).
Dessa influenser rör inte endast melodiska, rytmiska och textmässiga motiv – det handlar enligt Länne Persson även om sättet att berätta texten, om att få musiken att ge upphov till rörelser och om de modeller enligt vilka Tegnér skapade lekvisor.
Några av Tegnérs barnvisor faller enligt Länne Persson tillbaka på folkliga förebilder i form av visor, rim och ramsor som Tegnér på olika vis bearbetade. Exempel på sådana barnvisor av Tegnér är ”Ekorrn satt i granen”, ”Vart ska du gå?” och ”Goder Afton”.
Alice Tegnér var intresserad av folkmusik och ägde flera samlingar med bl.a. spelmansmusik (Reimers 1983). Detta intresse var hon inte ensam om – det låg också i den tidens nationalromantiska strömningar inom både musik- och litteraturvärlden.
Huvudsakliga referenser:
Länne Persson, M. (2014) Alice Tegnér och den folkliga musiken
Reimers, L. (1983) Alice Tegnérs barnvisor
Blogg av Helene Eriksson 210924
******
Del 11
Alice Tegnérs utskrivna ackompanjemang
Som vi har sett i tidigare blogg-inlägg, hade Alice Tegnér ett stort intresse för klassisk musik – hon tog lektioner för några av sin tids främsta svenska pianolärare och kompositionslärare, spelade avancerad pianorepertoar och efterlämnade ett stort antal romanssånger, kantater m.m. vid sidan av sin barnrepertoar.
Det är därför inte överraskande att Alice Tegnér vid komponerandet av sina barnvisor lade stor vikt inte endast vid att utforma melodierna, utan även vid ackompanjemangen.
Idag är det inte ovanligt att framföra Alice Tegnérs barnvisor till ett ackompanjemang baserat på ackordbeteckningar – en gitarr eller ett el-piano kan finnas till hands i olika verksamheter och de vanligaste visorna kan enkelt ”kompas” med grundläggande ackord i passande tonarter.
Tittar man närmare på Alice Tegnérs egna utskrivna pianoackompanjemang, får man dock en delvis annan bild av sångerna. Här möter oss en rad olikartade ackompanjemangstyper, vanligen utformade med vad Reimers (1983) betecknar som ”akademisk” elegans, korrekt stämföring och ”satsen i sin helhet i olika avseenden professionell”.
Även utskrivna förspel, mellanspel och efterspel förekommer i ett 25-tal visor (Reimers, 1983), och utgör en del av kompositionens helhet.
Ett stycke där jag spontant tänker att vi kanske oftare än i andra Alice Tegnér-sånger möter den kompletta pianosatsen är i ”Gläns över sjö och strand”. Kanske vore det dags för en renässans även för de andra originalackompanjemangen – eller kanske hör de hemma i en annan tid?
Huvudsaklig referens:
Reimers, L. (1983) Alice Tegnérs barnvisor
Blogg av Helene Eriksson 210917
******
Del 10
Musikvetenskaplig forskning om Alice Tegnérs visor – kategorisering av hennes visproduktion
I centrum för den musikvetenskapliga forskningen om Alice Tegnérs barnvisor står Lennart Reimers doktorsavhandling, framlagd vid musikvetenskapliga institutionen i Göteborg 1983.
Reimers, som senare blev docent i musikvetenskap och professor i musikpedagogik, utgick i sin avhandling från 456 av honom påträffade kompositioner för sång och piano av Alice Tegnér.
Dessa 456 sånger delade han upp i olika kategorier, bl.a. utifrån om de var barnvisor eller vuxenvisor och romanser.
Kategorin som omfattar de allra mest spridda och kända barnvisorna innehåller 19 visor, och där återfinns bl.a. ”Bä, bär, vita lamm”, ”Ekorrn satt i granen” och ”Blåsippor” (Blåsippan ute…).
Till kategorin "Mycket eller ganska mycket spridda och kända barnvisor" hör ytterligare 25 visor. Totalt betecknade Reimers 172 kompositioner som barnvisor – alla för en röst med piano.
Kategorin för vuxenvisor och romanser innehåller 252 sånger, samtidigt som Reimers konstaterade att gränsdragningen mellan en vuxenvisa och barnvisa av Alice Tegnér i vissa fall inte var helt enkel att göra. Reimers skapade även ytterligare kategorier för andra sånger.
För den som är intresserad av Alice Tegnérs produktion ur ett musikvetenskapligt perspektiv, är Reimers bok ett ”måste”! Men har man ett allmännare intresse för hennes liv och gärning, kanske boken Alice Tegnér – Musikskapare (2014) passar bättre.
Huvudsaklig referens:
Reimers, L. (1983) Alice Tegnérs barnvisor
Blogg av Helene Eriksson 210910
******
Del 9
”Mörker”
Att Alice Tegnér längtade efter att få utbilda sig på en nivå som motsvarade hennes förmåga, framgår av den efterlämnade handlingen ”Mörker”.
Av denna dystra skrift kan man förstå hur begränsade Alice Tegnérs möjligheter var att få studera på det sätt som hon själv hade önskat – att under ”sakkunnig hand” ledas redan från början; att få ta lektioner hos en ”verklig lärare”.
Mot bakgrund av detta är det häpnadsväckande att läsa om hennes pianorepertoar och ta del av allt hon åstadkom i egenskap av tonsättare, körledare, administratör, organist m.m.
Maken tycks ha stöttat Alice konstnärliga arbete, men saknade enligt det efterlämnade dokumentet samtidigt förståelse för hennes önskan att utbilda sig.
Under en period ville Alice ta fler pianolektioner, men han menade att hon var ”född med teknik”, och att detta inte behövdes.
Till slut gav han dock med sig och lät henne ta åtta (!) pianolektioner för en av den tidens främsta svenska pedagoger – ”välsignelse över den läraren och de åtta lektionerna!”
Alice Tegnér
Foto: okänd, Bildsamlingens porträttsamlingar,
Kungliga biblioteket
Alice Tegnérs musikaliska livsverk kunde fullkomnas utan den formella utbildning i piano och komposition, som hon så innerligt önskade sig – och om hennes musikutbildning sett annorlunda ut, hade kanske den stora barnviseskatt som hon nu skapade inte heller sett dagens ljus?
Huvudsaklig referens:
Tegnér, G. (2014) Alice Tegnér – Musikskapare
Blogg av Helene Eriksson 210827
******
Del 8
Något om kvinnliga tonsättares situation på Alice Tegnérs tid
Alice Tegnérs levnad sträckte sig över en tidsperiod som innebar många genomgripande förändringar när det gällde kvinnans ställning i det svenska samhället. Trots detta var det enormt svårt för en kvinna av Tegnérs generation att vara verksam och accepterad som tonsättare.
Prof. Eva Öhrström – musikforskare som bl.a. har publicerat böcker och artiklar om kvinnans ställning i 1800-talets svenska musikliv – menar att de studier i komposition som Alice Tegnér bedrev, vittnar om att hon bar på en längtan till konstmusiken.
Och visst fanns det exempel på kvinnor som komponerade konstmusik i Sverige under dessa årtionden och tidigare: Öhrström nämner den på senare tid återupptäckta Laura Netzel samt Helena Munktell, liksom deras föregångare Elfrida Andrée och Valborg Aulin (syster till violinisten Tor Aulin).
Likafullt var motståndet mot kvinnliga tonsättare fortsatt stort, och även på det instrumentala området mötte det motstånd att kvinnor skulle kunna spela instrument som cello eller fiol.
Som kontrast till detta kunde Alice Tegnér inom barnmusikområdet verka med stor framgång; här blev hon så uppskattad mot slutet av sitt liv att det ibland har talats om en personkult.
Öhström (2014) konstaterar att om Tegnér tidigt hade valt att komponera i den allvarligare stilen, hade hennes verklista blivit annorlunda – men samtidigt hade den stora framgång hon nu nådde med sin produktion sannolikt uteblivit.
Huvudsaklig referens:
Öhrström, E. (2014) Alice Tegnér och konstmusiken
Blogg av Helene Eriksson 210823
******
Del 7
Alice Tegnérs musikskapande – en översikt
Alice Tegnérs musikskapande sträcker sig över sex decennier – från de tidigaste kompositionsförsöken under 1870-talet till de sista kantaterna från 1930-talets andra hälft.
Inom ramen för projektet ”Levande musikarv”, initierat av Kungliga Musikaliska Akademien, pågår en inventering av Alice Tegnérs produktion, av vilka 202 verk hittills har listats.
Med tanke på att Alice Tegnér idag kanske i första hand är känd för sina barnvisor, kan omfånget och bredden inom denna verkförteckning förvåna.
Foto: okänd, Bildsamlingens porträttsamlingar,
Kungliga biblioteket
Här ryms sånger för blandad kör a capella; sånger för blandad kör och instrument; sånger för dam- resp. manskör; ett stort antal sånger för en röst och piano och slutligen viss instrumental-musik, bl.a. en etyd i Chopin-stil och en violinsonat (observera att inventeringen ännu är pågående och att en komplett verkförteckning ännu inte har publicerats av KMA.)
Enligt Tegnér (2014) hann inte Alice spela och komponera så mycket som hon önskade. Hon ville ständigt utvecklas vidare inom musiken, men andra åtaganden – och kanske även hennes allmänna livssituation – gjorde att hon hade begränsat med tid till förfogande för komponerandet.
Trots detta blev ingen samtida svensk musik så spridd som Alice Tegnérs – samtidigt som hon ofta inte har ”räknats” som tonsättare (Edling 2014/2021). Nästa bloggavsnitt anknyter till denna paradox.
Huvudsakliga referenser:
Edling, A. (2014) Alice Tegnér i Levande Musikarv
Tegnér, G. (2014) Alice Tegnér och ett liv fyllt med musik
Blogg av Helene Eriksson 210813
******
Del 6
Flytten till Tullinge villastad
1912 flyttade familjen Tegnér från Djursholms trädgårdsstad till Tullinge. Enligt von Heine (2014) lämnade Alice Djursholm mycket motvilligt – ”det var ju Mannen som bestämde”. Deras flytt föregicks av en storslagen avskedsfest som familjens vänner i Djursholm hade ordnat för dem.
År 1914, två år efter flytten till Tullinge, tilldelades Alice medaljen Litteris et artibus för sitt skapande och för den sångarglädje hon spred till svenska folket (Tegnér, 2014), en utmärkelse hon satte stort värde på.
Under åren i Tullinge fortsatte Alice att komponera, och utgav ytterligare häften av ”Sjung med oss, mamma!” Hon behöll också kontakten med Djursholm, samtidigt som hon startade nya musikverksamheter i Tullinge.
Det dynamiska kulturlivet i Djursholm hade dock inte någon direkt motsvarighet i Tullinge, och man kan förstå om Alice uppfattade flytten som en förlust.
Åren i Tullinge varade fram till makens död 1926. Senare flyttade Alice som änka tillbaka till Stockholm. Hon var nu invald som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och hon fick inkomster från sin utgivna musik.
Foto: Foto:Herman Hamnqvist KoB Alb.788_29
Kungliga biblioteket
Alice Tegnér arbetade in i det sista och turnerade runt i Sverige med visprogram som hon framförde tillsammans med barn på de orter hon besökte.
I maj 1943 avled Alice Tegnér efter en kort tids sjukdom, 79 år gammal. Hon efterlämnade en rik produktion som idag ligger samlad på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm samt Kungliga biblioteket, tillgänglig för forskning.
Huvudsakliga referenser:
Tegnér, G. (2014) Alice Tegnér och ett liv fyllt med musik
von Heine, I. (2014) Fru Musica på Djursholm
”Levande Musikarv” (2021)
Blogg av Helene Eriksson 210806
******
Del 5
Åren i Djursholm
Alice och familjen flyttade till Djursholm 1891. Byggandet av Djursholms trädgårdsstad hade vid den tiden nyligen påbörjats, och familjen Tegnér hörde till den första gruppen av familjer som flyttade ut till Djursholm.
Ingemar von Heine (2014) beskriver hur Alice snabbt blev ”Fru Musica på Djursholm” och tjänstgjorde som körledare, organist och sånglärare, utan att begära någon ersättning. Till vänkretsen hörde kulturpersonligheter som Elsa Beskow, och i den stimulerande kulturmiljön, bland konstnärer, författare och tonsättare, tillkom Alice första visor för barn.
1892 trycktes ”Sjung med oss, mamma”, det första vishäftet för barn av Alice, som skulle komma att följas av ytterligare åtta. Mindre känt idag är kanske att hon under samma period även komponerade för unga och vuxna, sånger som ingick i böckerna ”Unga röster” och ”Sjung, svenska folk!” som hon själv var redaktör för.
Sjung med oss mamma, 5 häfte Nordiska musikförlaget Stockholm
1893 utkom det andra häftet av ”Sjung med oss, mamma”, denna gång innehållande den än idag så välkända ”Betlehems stjärna” till text av Viktor Rydberg – även han boende i Djursholm under denna tid. ”Betlehems stjärna” ger en föraning om Alice kapacitet som tonsättare, en kapacitet som gick långt över den enkla barnvisans form och harmonik.
Under åren i Djursholm hade Alice också möjlighet att utveckla sitt eget musikaliska kunnande genom att i viss utsträckning ta lektioner för några av sin tids främsta svenska pianister och tonsättare, däribland Lennart Lundberg, Gustav Hägg och Johan Lindegren. Detta var mycket betydelsefullt för henne och hon önskade alltid att få förkovra sig ytterligare.
Familjen Tegnér bodde i Djursholm fram till 1912. Därefter gick flytten till Tullinge villastad.
Huvudsakliga referenser:
von Heine, I. (2014) Fru Musica på Djursholm
”Levande Musikarv” (2021)
Blogg av Helene Eriksson 210730
******
Del 4
Alice gifter sig och bildar familj
Alice hade alltså avlagt lärarinneexamen år 1883, endast 19 år gammal. Bland hennes studiekamrater fanns det flera som senare skulle låta tala om sig, däribland Selma Lagerlöf, som hade inlett sina studier vid seminariet år 1882.
Efter en sommarresa till Dalarna, som följde på de fullgjorda studierna, avreste Alice till Finland, där hon under ett år tjänstgjorde som guvernant hos en godsägare. Vid denna tidpunkt hade hon redan hunnit stifta bekantskap med juristen Jakob Tegnér, sonson till skalden Esaias Tegnér.
Bekantskapen med Jakob Tegnér fördjupades när Alice återvände till Stockholm för en motsvarande guvernanttjänst hos en bokförläggare, som var svåger till Jakob.
Alice Tegnér
Foto: Ferdinand Flodin, Bildsamlingens porträttsamlingar,
Kungliga biblioteket, Alb.788_24
Alice och Jakob fann varandra delvis också genom musiken – Jakob hade en vacker baryton som Alice gärna ackompanjerade. Jakob friade till Alice år 1884, vilket hon beskrev som ”Lyckligaste dag i mitt lif!”
Paret gifte sig i en kyrka utanför Karlshamn året därpå och bosatte sig därefter i en lägenhet på Valhallavägen i Stockholm.
I sin roll som hustru hade Alice många uppgifter kopplade till sin nya ställning. Därutöver kunde hon hjälpa sin man med bl.a. korrekturläsning och renskrivning av protokoll, något som hon delvis fick betalt för, och hon tjänstgjorde periodvis även som lärarinna.
Under de följande åren fick Alice och Jakob två söner, och när pojkarna var små flyttade familjen till Djursholm. Där började ett nytt kapitel i Alice’ och familjens liv.
Huvudsakliga referenser:
Tegnér, G. (2014) Alice Tegnér och ett liv fyllt med musik
Reimers, L. (1983) Alice Tegnérs barnvisor
Blogg av Helene Eriksson 210723
******
Del 3
Alice Tegnérs ungdomstid
År 1877, vid 13 års ålder, fick alltså Alice flytta till Stockholm tillsammans med sin syster för att studera på Åhlinska skolan. Att få fortsätta studera var något som Alice verkligen önskade, och som också kunde möjliggöras tack vare reformer som började följa i spåren av kvinnans frigörelse.
Tiden i Stockholm innebar många nya musikaliska impulser och studiemöjligheter för Alice, och förhoppningarna var att hon skulle kunna söka till Musikkonservatoriet efter avslutad skolgång.
Men efter faderns plötsliga bortgång år 1879, kom Alice istället att flytta hem till Karlshamn. Där undervisade hon i en skola för att kunna bidra till familjens ekonomi, samtidigt som hon genomförde sin egen konfirmationsläsning.
Alice Tegnér
Foto: Rasmus Ovesen, Bildsamlingens porträttsamlingar,
Kungliga biblioteket, Alb. 799
I samråd med modern sökte hon därefter till Kungliga Högre Lärarinneseminariet i Stockholm, dit hon antogs vid 16 års ålder.
Alice återvände alltså till Stockholm, vars musikliv på nytt gav henne många viktiga möten med musik och musiker. Av stor betydelse måste inte minst pianolektionerna under våren 1883 hos tonsättaren Ludvig Norman ha varit.
Våren 1883 avlade Alice även lärarinneexamen vid seminariet. Därefter var det dags för henne att söka sig en utkomst.
Huvudsakliga referenser:
Tegnér, G. (2014) Alice Tegnér och ett liv fyllt med musik
Reimers, L. (1983) Alice Tegnérs barnvisor
Blogg av Helene Eriksson 210716
******
Del 2
Alice Tegnérs barndom
Alice Tegnér (f. Sandström) växte upp i Karlshamn, en dåvarande stadskommun några mil väster om Karlskrona.
I barndomshemmet var musiken ett naturligt inslag i familjens samvaro, och särskilt pappan, sjökapten Eduard Sandström, var mycket musikintresserad. Det var också han som under en hemmavistelse 1867 introducerade Alice till pianot när hon var tre år gammal.
Alice musikbegåvning visade sig redan vid denna tidiga ålder, och pappan började under sina följande skeppsresor att sände han henne små musikuppgifter, som hon kunde arbeta med under tiden han var borta.
Alice Tegnér
Foto: okänd, Bildsamlingens porträttsamlingar,
Kungliga biblioteket
Från nio års ålder fick Alice studera piano för en organist i Karlshamn, musikdirektör Karl-Fredrik Ullman, och därefter för dennes efterträdare, Wilhelm Theodor Söderberg.
Gudrun Tegnér (2014) återger hur Alice, enligt henne själv, redan vid denna ålder kunde ackompanjera vuxnas sång och hur hon vann mycket uppskattning både inom och utom hemmets väggar. Hon kunde dessutom improvisera, spela prima á vista, transponera, komponera och hade absolut gehör.
Redan när Alice förste pianolärare gick bort, och Alice fortfarande bara var nio år gammal, bad Alice sin pappa att få fortsätta sina studier i Stockholm. Detta ansågs dock vara alltför kostsamt.
Fyra år senare, vid 13 års ålder, fick hon emellertid möjlighet att fortsätta sina allmänna studier i Stockholm, vid den då välkända Åhlinska skolan. Detta öppnade även för många nya musikaliska impulser i form av operabesök, pianolektioner, dans m.m. Studietiden beskrivs närmare i nästa blogg-inlägg!
Huvudsakliga referenser:
Tegnér, G. (2014) Alice Tegnér och ett liv fyllt med musik
Reimers, L. (1983) Alice Tegnérs barnvisor
Blogg av Helene Eriksson 210709
******
Alice Tegnér
Foto: okänd, Bildsamlingens porträttsamlingar,
Kungliga biblioteket
Del 1
Inledning
Alice Tegnérs visor för barn hör till de mest kända inom den svenska sångrepertoaren.
Hennes musikaliska gärning begränsade sig dock inte till att endast komponera barnvisor: mindre känt är kanske att hon även skrev kantater, körstycken, sånger för röst och piano, en violinsonat, pianostycken m.m.
Därtill var hon verksam som lärarinna, organist och körledare under många år, och arbetade även för att få hela det svenska folket att bli ett sjungande folk.
Men vem var då Alice Tegnér, tonsättaren och människan bakom de välbekanta sångerna?
I denna blogg ska vi titta närmare på Alice Tegnérs liv och gärning med utgångspunkt i antologin ”Alice Tegnér – Musikskapare” från 2014 samt Lennart Reimers avhandling ”Alice Tegnérs barnvisor” från 1983.
Bloggen kommer att delas upp i 14 delar, och ett nytt inlägg publiceras varje vecka.
Ett stort tack till Kungliga biblioteket som har försett Opus Norden med fotografier på Alice Tegnér ur Bildsamlingens porträttsamlingar.
Välkomna att följa med på en musikhistorisk resa!
Blogg av Helene Eriksson 210701
******