Kursmoment: instrumentkännedom

Många gånger kan vi tonsättare hamna i situationer då vi ska skriva för instrument som vi inte spelar själva. Då behöver vi ha koll på alla tekniska egenskaper som hör vårt aktuella instrument till. Vad har instrumentet för möjligheter respektive begränsningar som vi behöver veta om?

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Fiol med tillhörande noter. Klicka på bilden för mer information om kompositionskurserna på Opus Norden

För att få svar på detta behöver vi ställa frågor som:


* Är det jag vill komponera ”idiomatiskt”, dvs spelbart och bekvämt för instrumentet i fråga? 


* Finns det saker som är viktiga att veta när jag ska notera för instrumentet?

* Vad finns det för utökade speltekniker och klangfärger att experimentera med?

* Vad har instrumentet för dynamiska möjligheter?

Detta och mycket mer kommer vi att prata om i kursmomentet Instrumentkännedom.


Kursmoment: Estetik

När vi komponerar behöver vi veta så mycket om våra konstnärliga val som möjligt för att kunna uttrycka oss i musik. Vi behöver klargöra vilken typ av musik som vi dras till, och den som vi kanske inte dras så mycket till. Därefter behöver vi ställa oss själva frågan: varför? 


Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Klicka på bilden för mer information om kompositionskurserna på Opus Norden

Det är här Estetik kommer in i bilden. Estetik kan beskrivas som läran om konsten och dess olika filosofiska inriktningar. Vi utforskar i detta kursmoment vad som ligger bakom en tavla eller ett stycke musik för att hitta skaparens avsikter med sitt verk. 
 


Så vad är din konstnärliga inriktning? Hur tänker du om din egen musik på ett filosofiskt plan? Detta kommer vi att diskutera och jobba oss fram till i kursmomentet Estetik. 
 



Att mixa för teater

Under de senaste veckorna nu i Mars har vi repeterat för fullt på Dramaten i samband med pjäsen ”Budskapet till Maria” som jag har komponerat musik till, Och den 29:e Mars är det premiär!

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Gustav på plats vid mixerbordet
Foto: Gustav Lindsten

Då mitt arbete på Dramaten nu är i sitt slutskede så dyker det ju såklart upp en hel del reflektioner kring projektet som helhet. Vad som för mig har varit en väldigt intressant frågeställning har varit hur man anpassar ljudbilden till att fungera ihop med det som händer på scen.

Till skillnad från musikdramatiska medium som till exempel Opera eller Musikal där musiken befinner sig väldigt mycket i förgrunden så arbetar man med teatermusik mer i bakgrunden. Musiken finns ofta där för att på ett försiktigt sätt lyfta upp dramat.

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Från Gustavs synvinkel innan han programmerar ut ljud i salen
Foto: Gustav Lindsten

Den är med andra ord en komponent bland många som skapar helheten tillsammans med skådespeleri, ljus, scenografi m.m. Självklart finns det också möjligheter för musiken att ha en mer bärande roll under vissa utvalda ställen i föreställningen, som till exempel vid scenbyten.

Men hur förhåller vi oss då till dessa två typer av musik? Hur balanserar vi bakgrund kontra förgrund? Och än mer intressant är frågan; hur förhåller sig ljudbilden i relation till dessa två? En intressant utmaning som jag själv upplevt är just stadiet där man mixar musiken på plats.

När musiken ligger i förgrunden är det lätt att tänka sig att dynamiken ska vara avsevärt högre, och när vi har möjlighet till att få upp musikens intensitet i samma ljudnivå som exempelvis den vi hör i biosalonger eller konsertsalar så är det mycket lätt att överdriva ljudstyrkan.

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

Studio på EMS där Gustav främst har komponerat sin musik
Foto: Gustav Lindsten

Detta kan dock skapa en obalanserad kontrast i relation till den ljudbild som kommer därefter, dvs den ljudstyrka som skådespelarna och bakgrundsmusiken befinner sig på. Och det dramatiska förloppet i pjäsen kan eventuellt tappa sin styrka på grund av detta.

För att få en balanserad ljudbild kan det därför vara bra att först sätta ljudnivåerna till förgrundsmusiken på noll, och sedan gradvis jobba sig uppåt i ljudstyrka, då alltid med skådespelarnas ljudstyrka i bakhuvudet.

Därmed är det inte sagt att musiken inte får vara starkare den vid talnivå. Men för att undvika överdrivna skillnader i ljudstyrka så är detta ett bra knep att utgå ifrån när musiken skall fungera som en helhet!

Gustav Lindsten Stockholm 2018-0417

Kursmoment: Orkestrering

En orkester kan bestå av allt från 20 till 100 musiker som spelas samtidigt. Instrumenten
i en orkester kan kategoriseras in i flera olika grupper:


Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

*) Träblås (ex. flöjter, klarinetter, oboer, fagotter, saxofoner m.m.)

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

*) Brass (ex. trumpeter, horn, tromboner m.m.)



Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

*) Slagverk (pukor, trianglar, cymbaler, klockor m.m.)

Gustav undervisar i komposition klicka på bilden och läs mera.

*) Stråk (fioler, altfioler, cello & kontrabas)

När vi orkestrerar behöver vi veta hur vi ska balansera dessa instrumentgrupper gentemot varandra för att helheten skall fungera. Hur ska vi göra när vi exempelvis vill framhäva en melodi hos flöjterna men samtidigt inte vill att trumpeternas melodier skall överrösta flöjterna? Först behöver vi då veta i vilket register som en flöjt kan låta starkt respektive svagt, och likadant för trumpeten.

Det handlar alltså om att hitta strategier för att instrumentera på ett sådant sätt att instrumentens styrkor och svagheter bearbetas. Under kursmomentet orkestrering så kommer vi bland annat titta på kompositörer så som Mozart, Debussy, Ravel m.fl. Och inte bara utforska vad som behöver göras för att instrumenten ska balanseras, utan också utforska de många konstnärliga möjligheter som finns när vi arbetar med orkester.

Gustav Lindsten Stockholm 2018-0424